”What’s wrong with you folks?”

I måndags eftermiddag slussade vi och vår förstärkta besättning med Kicki och Gunnar, in i Clachnaharry Sealock, Caledonienkanalens första slussar. Efter att ha inhandlat kanallicensen var slussarna stängda för resten av dagen och det blev efter 2 sjömil nattham i Seaport marina, där vi efter båtmiddag tog en promenad (lång omväg) till närmaste pub som visade sig ligga ett stenkast från hamnen. I morse startade vi med nya krafter och har i lätt regn gått ungefär halva kanalen. Vid en av slussarna hade både Ulla och Gunnar lite problem att få upp tamparna till slussvakten och han utbrast då med emfas ”what’s wrong with you folks that can’t throw a rope?” Ödmjuka som vi är tog vi inte någon vidare diskussion med risk för att bli fast i slussen, men har nu anmält oss till en korrespondenskurs i lassokastning. Det gick dock bättre i efterföljande slussar :-). Allmänt kan vi säga att slussvakterna varit supertrevliga. Vi har också idag provat (utanför fendrarna) de sibiriska lärkplankorna som inköptes i Kungshamn. De behövs! Inget spår efter odjuret under vår passage över Loch Ness. Odjur får vi tydligen vara själva.

Vi avslutade med en slusstrappa på fem slussar vid Fort Augustus och sen var det hög tid för ankardrink, power nap och god middag på puben. Vi valde mellan en 300 g skotsk sirloin steak och ”lock keepers catch of the day”, som visade sig bestå av två korslagda fendrar, en halv båtshake och en sprucken seglarsko. Vad det blev ser ni nedan.

Imorgon fortsätter vi mot Corpach för vidare segling i Hebriderna.

Framme i Inverness

På lördagsmorgonen strax före kl 4 så la vi till i Inverness Marina. Vi fick land i sikte på fredagseftermiddagen, men sen var det en segling på 12 timmar genom Moray Firth in mot Inverness. När man närmar sig Inverness så finns två lite trängre sund och dessa ska man helst  passera runt högvatten pga kraftiga tidvattenströmmar. Det gjorde att vi drog ned på farten något (på slutet gick för motor ca sex timmar) för att komma dit vid rätt tillfälle efter kl 2 på morgonen. Vid hamnpirarna blev vi hälsade välkomna av en morgonpigg ”bottle nose dolphin” som pratade med oss på Flippervis. Mycket trevligt även om vi själva inte var lika pigga vid det laget. En lärdom från det sista dygnet är att inte drabbas av alltför stor eufori över att vara framme och därmed lätta på vaktschemat i förtid – vi föll snabbt ur vaktschemat under fredagskvällen och var därför båda två onödigt trötta när vi väl kom fram. I det här fallet spelade det väl ingen roll, men det skulle ju kunna hända att man av olika skäl inte kan komma iland som tänkt. Det var skönt att somna i en stillastående säng och tyst båt. Tyst är det inte när man seglar och vi ska se över stuvningen i vissa skåp inför nästa överfärd. Vi är nöjda med den första längre överfarten på den här turen och är glada för att den kunde ske under så bra förhållanden.

Här ligger vi nu vid fina pontonbryggor så man inte behöver bekymra sig om tidvattnet. Här är en tidvattenskillnad på upp till 4 meter och just nu är det runt fullmånetid (spring som det heter på tidvattenspråk) då nivåskillnaderna är som störst. Området omkring marinan är inte så charmigt då det är ett hamn- och industriområde. Efter en rejäl sovförmiddag på lördagen, god frukost med nybakt bröd, dusch och incheckning på marinan så begav vi oss på promenad in till centrum av Inverness. Regnet som hade startat när vi lagt till fortsatte att strila. Vi tyckte var det ruggigt och kallt och hade gärna haft vantar på, men skottarna verkar härdiga med bara ben i sina kiltar och tjejer och killar i kortärmat på väg till lördagsfestligheter. Trevlig och vänlig stämning verkar det vara här.

Idag kommer våra vänner Kristina och Gunnar och ska göra oss sällskap genom Caledonienkanalen och på Hebriderna. Det ser vi fram mot mycket!

Nordsjön – dygn 2

Dags att summera dygn två av vår överfart till Skottland nu när dygn tre påbörjats. Det strålande vackra vädret har fortsatt, liksom de lite onödigt svaga akterliga vindarna (SE-E-NE). I det läget är det inte alltid den rakaste vägen som är den snabbaste och vi har försökt hitta lämpliga slörbogar för att få lite bra fart. Dessutom måste man ha koll på strömmarna som bitvis är ganska starka. (Vi använder oss av en routing tjänst som hjälper hos hitta en optimal väg. mer om detta i ett kommande inlägg). Därav den lite krokiga vägen som sannolikt visas på Marinetraffic.

Vad har vi då sysselsatt oss med under dagarna? En hel del tid går faktiskt åt till att sova igen den förlorade tiden från nattens vakter. Sen har vi läst, Ulla har på natten lyssnat på ljudbok (tack Gunilla för omtanken!), småpratat, spelat spel, lagat mat, diskat och förstås haft lite koll på segling och navigation. Vi kunde också igår använda vår nya Code 0 större delen av dagen. Premiär för den och den gav fin fart.
Vår tredje besättningsman Mr. Ray har skött styrningen långa perioder på ett föredömligt sätt. Han behöver heller inte sova och äta .
Under gårdagskvällen och natten har vi också kunnat studera diverse plattformar för gas- och oljeutvinning. De ser på dagen ut som tagna ur någon rymdfilm och på natten glittrar alla ljusen och gaslågan ser lite magisk ut i mörkret. Nattvakterna är ganska kylslagna trots det fina vädret och det är skönt att krypa i säng eller värmas av solen efteråt. I morse vid vaktombytet kl 07 så passerade vi 0-meridianen och som på beställning fick vi också sällskap av 6-7 delfiner, som stannade en stund och lekte kring båten. Uppiggande!
Nu ska vi ta en dusch i solen i sittbrunnen så vi är någorlunda fräscha när vi kommer till Skottland. Framåt kvällen räknar vi med att börja segla in i Moray Firth, den djupa vik (ca 75 sjömil) där Inverness ligger längs in. Vi räknar med att fredagen är vår sista dag på Nordsjön för denna gång och att vi har sovmorgon i Inverness imorgon lördag. Allt väl ombord!

Nordsjön dygn 1

Efter en ordentlig frukost på hotellet i gästhamnen i Arendal och efter att ha tömt Arendals apotek på Marzine (efter Janne och Elisabets kommentar, det fanns sex förpackningar) så kastade vi loss, satte segel och styrde ut mot Nordsjön längs Sörlandet. Måttliga akterliga vindar hela onsdagen, men till kvällen när Lindesnes passerats så blev det lite bättre fart och den höll i sig hela natten. Nu på förmiddagen är det lite svagare vindar igen och prognoserna visar fortsatt måttliga akterliga vindar. Vi var inställda på kallt och fuktigt väder efter att ha studerat väderfiler ett tag och efter sommarens lågtrycksvandring. Så här långt har vi haft ofattbar tur med soligt väder och vi har just igen bytt till shorts efter en andra frukost i och med att kvällens och nattens vaktschema avslutats. I och med de lite svagare vindarna har vi reviderat vår prognos för när vi kommer fram och gissar nu på lördag morgon.
Allt väl ombord!

Skottland nästa

Tack för alla trevliga kommentarer! Vi uppskattar verkligen när ni hör av er. När det gäller sjösjuka så ska Ulla prova akupunkturtricket, tack Marianne.  Vi har också bunkrat en sjösjuketablett som heter Marzine, som tidigare fanns i Sverige och som vi (Ulla) var nöjd med. Hoppas det fungerar!

Apropå kommentaren från Per om att vi inte alltid syns på www.marinetraffic.com, så har det att göra med att inrapporteringen till siten bygger på att glada entusiaster sätter upp mottagere och vidarebefordrar. Detta gör att täckningen blir ojämn. Vi skickar själva in AIS-information från vår transponder när vi har internetaccess via 3G eller satellitförbindelse. Vi kommer sporadiskt att skicka in via satellit vid längre överfarter, men oroa er alltså inte när vi försvinner.

Vi har haft några bra dagar här i Arendal, som är en typisk norsk Sörlandsby med massor av fina vita hus som klättrar på sluttningarna runt den skyddade viken. En mycket trevlig och och service minded gästhamnskapten finns här också.

Byn verkar dock inte kunna erbjuda några kulinariska höjdpunkter. Vi har tagit det lugnt och gjort lite förberedelser inför vår första längre översegling. Vi har bland annat konfigurerat och startat upp internetaccess via vår Inmarsat satellitterminal. Otroligt enkelt och smidigt visade det sig. Vi har också aktiverat den speciella mailadressen vi kommer att använda oss av på stora vatten. Den tillhandahålls av Mailasail i England och är det som de flesta långseglare verkar använda. Det var väsentligt mycket svårare att få ordning på än satellitterminalen, men är nu på plats. Vi har gått igenom och kompletterat vår grab bag och bytt till lite mer ”stryktåliga” segel nu när flera långa passager väntar. Sen har vi förstås studerat vind och väderprognoser för Nordsjön och det verkar bli ett bra tillfälle att ta sig över de närmaste dagarna. Därför kastar vi loss igen imorgon och efter att ha rundat Lindesnes, som är Norges sydligaste punkt, sätter vi kurs mot Inverness i Skottland. Vi räknar med att vara framme på fredag. Tack Håkan för det vackra poemet inför vår färd!

Provar mailuppdatering

Inför överresan till Skottland provar vi här hur det ser ut när vi uppdaterar från mail. Vi tänker försöker göra det via satellittelefonen under färden.

Nu har Loupan lämnat Sverige för ett år eller så

Efter några riktigt bra dagar i Kungshamn, då vi både fått mycket gjort och haft trevligt, vinkade vi igår kväll hej då till Lena, Staffan, Gunn och  Kenneth på S/Y Funny. Vi skrev om återseendet med Lena och Staffan för några dagar sedan och vi blev bjudna på trevlig räkmiddag kvällen före avfärd. Då fick vi också träffa deras norska seglarvänner Gunn och Kennneth som Lena och Staffan träffade i Norge samma sommar som de träffade på oss. Tack för en trevlig kväll, trevligt småprat på bryggan och lån av bil!

Efter tankning så tog vi ut kursen mot Norge och Arendal. Vi hade tur och bidevindsbogen bar oss hela vägen och vi kunde lägga till i Arendal på förmiddagen. Vinden var varierande, men i huvudsak bra hela vägen och vred till vår favör. Dock var det mycket gammal sjö och Ulla fick vid midnatt i förtid lämna över vakten till Pelle på grund av besvärlig sjösjuka. Faktiskt den värsta sen hon kräktes på Pelle mellan Käringön och Marstrand (på väg till Skagen) för drygt tio år sedan. Den resan fick avbrytas och återupptas dagen efter, men icke så denna gång. Vid sextiden kunde Ulla återinträda i tjänst och Pelle fick åtminstone en stunds sömn innan angöring och hissning av norska gästflaggan. Ulla nynnade också ”Ja, vi elsker” när flaggan hissades :-). Bra tips mot sjösjuka mottas tacksamt!

Vi år en härlig brunch innan vi tog en väldigt lång power nap, duschade, och gjorde after sail, dvs fräschade till båten. Sen var det dags att göra stan! Kvällen har avslutats med champagne, god middag och till sist fotbollsfinal på Hamnpuben (sorry Claudio :-(, men de var helt enkelt bättre den här gången). Nu kommer vi att sova gott!