Det här inlägget är bara ett test för att se hur det fungerar att publicera bilder båda på vår egen blogg, Facebook och på ARC:s hemsida.
Den här fina bilden togs idag när vi intervjuades av tidningen Oceanseglaren.
Vi har haft trevliga dagar tillsammans med Sofia, även om vädret inte visat sig från sin allra bästa sida. I måndags eftermiddag kom också Björn och Martin ner. Vi fick ett dygn tillsammans hela familjen, vilket verkligen var roligt då det var första gången som vi alla sågs sen vi seglade hemifrån för fem månader sedan.
ARC-programmet är nu i full gång och vi hade ”Security check” igår eftermiddag. ARC har en ganska omfattande kravlista som den intresserade kan hitta på deras hemsida. Vi har förstått att många Atlantöverseglare sneglar på den som guide,även om de inte deltar i ARC och vi har ägnat en hel del tid (och pengar!) för att se till att kraven är uppfyllda. En av de sista sakerna vi hade kvar var att rigga och demonstrera nödstyrning.
Kontrollen gick fint och vi fick tummen upp, men som förbättringsförslag fick vi rådet att dela upp innehållet i grab bagen på två väskor så det inte blir så tungt.
Vi har nu börjat slutförberedelserna på allvar och igår eftermiddag gjorde vi upp en meny för tre seglingsveckor samt reservtid. Mycket mat blir det! Vi vill ju äta gott , även om det inte blir några 3-rättersmenyer direkt. Björn och Martin har också varit testpiloter för lite konservprovning.
Vi behöver komplettera med konserver för att inte hungra om seglingen skulle ta väsentligen längre tid än vi räknar med eller om kylen skulle haverera. Här gäller det att klara alla sorters situationer och det är viktigt att fylla utrymmena med mat som man tycker är ätbar.
Vi har för första gången haft stormfocken uppe och kollat att den passar som den ska. Det är väl lite typiskt att man har så svårt att ta sig för att prova den utrustning som man hoppas att man ska slippa använda.
Idag började ARC’s seminarieprogram och vi har alla fyra tillbringat större delen av dagen på skolbänken. Ämnena har varit Emergency management, Rigging, Weather and Routing, Provisioning och Fitness at Sea.
Varje kväll är det ”ARC-Sundowner” med drinkar och tilltugg och andra festligheter, men ikväll har Martin och Björn stått för middagsbestyren och vi har ätit en god middag ute i sittbrunnen.
I morgon ska vi ut med båten och träna bland annat man-över-bord med hela besättningen och på kvällen är det dags för ARC Official Welcome Party.
Vi lämnade La Graciosa i onsdags eftermiddag och satte kurs mot Las Palmas igen. Vi fick en riktigt bra halvvindssegling med cirka 120 sjömil på 16 timmar. Vi kröp till kojs vid ”reception pontoon” i Las Palmas marina vid 7-tiden på torsdagsmorgonen. Efter att ha sovit ett par timmar checkade vi in i marinan och kunde gå till vår plats vid ponton R. Här i marinan samlas nu de cirka 250 båtar som ska delta i ARC och gissningsvis är nog minst hälften av alla båtarna på plats. ARC-flaggorna fladdrar i den just nu friska vinden.
Det är en härlig samling av människor av olika nationaliteter och flera båtar som vi nu återser efter att ha träffats och umgåtts en tid längs resan hit. Salsa, en av de svenska ARC-båtarna, som vi tidigare inte träffat, visade sig ha en skeppare som vi stiftat bekantskap med under Oceanseglarkursen för ett par år sedan. Det blev ett glatt och för alla överraskande återseende när de la till några platser från oss.
På fredagen kom äntligen Sofia. Vi var ute på flygplatsen och mötte och det var stor lycka att krama om henne igen.
När vi kom från flygplatsen tog vi lunch på Embarcadero som är båtklubben Club Maritim Varadero’s restaurang. Det var ett riktigt trevligt ställe med god mat och glad stämning. Speciellt livad var stämningen på grund av ett stort ”grabbgäng” som firade att de alla fyllt 50 år.
Pelle blev på något sätt eventfotograf och vi fick på så sätt lite del i firandet och blev bjudna på vin och mattips. Vi var där igår kväll också och åt god middag och överlämnade CD-skivor med bilder från fredagen. Vi fick igen kunglig behandling med bland annat bjudchampagne. Undrar vad det var för gäng som Pelle fotade? Restaurangchefen kommenterade med ett leende att de var ”dangerous men”…
I lördags morse var vi på inchecknings- och informationsträff på ARC-kontoret här i hamnen. Det känns så här långt som om ARC-organisationen verkar fungera väldigt effektivt och trevligt.
Vi kom därifrån med ett digert program för de kommande två veckorna.
På eftermiddagen idag har vi haft besök av Jerry the Rigger för riggkontroll. Vi var spända på hur det skulle gå, vilket Sofia fångat med sin kamera
Det gick galant! Vi var första båten hittills som inte fått någon anmärkning och vi fick kommentaren ”beautiful piece of art”. Roligt för oss alla, men en speciellt bra Fars Dags-present till Pelle som sköter Loupans riggunderhåll.
Här ser ni Jerry i full gång med att inspektera vår rigg och till vänster syns vår båtgranne, som satt igång med att åtgärda de brister som Jerry hittade på deras båt.
Imorgon eftermiddag kommer Björn och Martin och besättningen är då komplett.
Ända sedan Porto Santo har vi träffat besättningar som talat sig varma för ön Isla Graciosa, som ligger vid Lanzarotes nordvästra sida.
Ön är naturreservat och i alla seglingsböcker beskrivs det noggrant att det krävs tillstånd för att besöka ön. När vi lämnade Lanzarote förra gången fick vi hjälp med de blanketter som skulle fyllas i och vi faxade en bunt till Puerto Canaries, som sköter om tillstånden. Vi hade inte hört något från dem när vi kom tillbaka till Lanzarote och personalen på marinan hjälpte oss att ringa och faxa ytterligare två gånger till två andra nummer, utan respons. Till sist faxades det en fjärde gång och de tålmodiga tjejerna på marinakontoret ringde igen. NU hände miraklet! Vi fick per mail ett tillstånd att ligga i hamnen i tre nätter. Förutom hamnen finns på ön också en fin ankringsvik som enligt beskrivningarna kräver tillstånd, men vi tror inte det är så i verkligheten.
Vi steg upp tidigt i morse och anropade Marina Rubicon på VHF för att meddela att vi lämnade hamnen. Det är en rutin de har för att ha koll på alla båtrörelser. Då kom en svensk kille som jobbar som vakt på nätterna i marinan för att stämma av med oss. Vi tyckte att han var så bekant och det visade sig att han jobbat på Nautiska magasinet hemma i Sverige. Kärleken hade fört honom till Lanzarote och han är numera sambo med en av de trevliga tjejerna på marinakontoret. De har varit ute och seglat i fem år i en Havsfidra, sedan bott i Sverige några år och nu bor de i en egenbyggd katamaran och arbetar i marinan.
Vi fick sedan både segling med fin halvvind och stiltje med motorgång de 35 sjömilen till Isla Graciosa. Där möttes vi av en supertrevlig hamnpolis (tvärt emot vad alla pilots skriver), som hoppade ombord på båten och följde oss till vår plats.
Isla Graciosa är en liten ö, cika 6,5 km lång och 3 km bred. Den består i huvudsak av sand och fyra mindre vulkankoner. Den liknar inget som vi tidigare sett på resan. Här finns ett litet samhälle Caleta del Sebo, där marinan också ligger.
I samhället finns ett par mataffärer, en järnhandel, bageri, några barer och restauranger och några små hotell. Det finns inga belagda vägar/gator utan alla är av sand. Här ser ni huvudgatan i Caleta del Sebo.
I samhället och marinan råder en mycket avslappnad atmosfär. Lite hippiekänsla, med en hel del batikkläder, pannband och långhåriga frisyrer.
Marinan är liten med bra pontonbryggor med vatten, men ingen elektricitet. Det leder tyvärr till att många båtar ligger och kör motor långa stunder för att ladda sina batterier. Här är ingen belysning i och runt hamnen, så nu på kvällen är det verkligen kolsvart här. De människor som är på vift går alla med ficklampor. Mysigt!
Vi planerar att ligga i marinan ett par dagar och sedan går vi kanske ut till ankarviken Playa Francesca om väder och vind tillåter. När vi sedan lämnar Graciosa är det för att ta oss till Las Palmas, där vi ska vara senast den 9/11 då Sofia kommer. Den 12/11 kommer sedan Björn och Martin. Det var länge sedan vi träffade alla våra barn, så det ser vi verkligen fram mot!
Den 12/11 öppnar också hela ARC-programmet vilket förstås också ska bli spännande.
Så har vi än en gång varit långliggare i Marina Rubicon på Lanzarote. Eftersom Peter och Ingbritt bott på hotell här, så har vi naturligtvis passat på att umgås en hel del med dem. Det har varit trevligt och vi har bland annat varit på bad- och lunchutflykt med båten till Islas Lobos vid Fuertuventura
Vi har också hyrt bil och besökt Enrique Manriques kaktuspark och gjort återbesök i de båda mysiga småbyarna Arrieta och El Golfo där vi njutit av god fisk.
På bilturen såg vi också denna ”prylkyrkogård”. Här ett litet utsnitt av en stor installation.
När vi inte träffat Peter och Ingbritt har vi båtpysslat. Vår 3–sidiga att-göra-lista har under tiden bland de kanariska öarna nu bara blivit en sida med småsaker. Skönt! Vi beställde upptagning av båten redan när vi var på Lanzarote förra gången och nu har både Loupan och vi tillbringat två dygn på land.
Vi har bott i båten på land medan vi rengjort botten som börjat få en del snäckor och annan beväxning och vi har också bättrat på bottenmålningen, bytt offeranoder och gjort rent friborden ordentligt. När Loupan gick i vattnet igår eftermiddag såg hon riktigt fin ut.
Vi är supernöjda med Marina Rubicon. Här är lugnt och skönt, personalen på marinan är mycket hjälpsam med allehanda frågor, det är mycket bra serviceanläggningar, det finns en efter ”utanför Norden-mått” välsorterad skeppshandel och mycket proffsigt varv. Varvet har också varit väldigt lätt att arbeta med då de pratar flera olika språk bland annat med hjälp av Cecilia som är en holländska som mött kärleken i ägaren till skeppshandeln och nu är ordningskvinna på varvet.
