Framme i Kuna Yala den 15/12

I förmiddags (torsdag) kom vi fram till Holandes Cays. Det blev 40 timmars fin segling, även om första natten var lite ”rough”. Sista natten hade vi behagliga 15-20 knops vind och seglade med storsegel och spirad genua. Båda lite revade för att anpassa farten så vi kunde komma in när solen stod tillräckligt högt på förmiddagen. Vi hade tur och klarade oss utan squalls hela vägen. Det var en härlig syn att se de små låga och tätt palmbeväxta öarna växa fram i diset när vi hade ungefär fem sjömil kvar och Ulla kunde göra sin numera traditionella flaggprocedur. Det är Panamas flagga och samt den gula Q-flag, som visar att vi ännu inte klarerat in.
 


Eftersom de officiella sjökorten för övärlden är mycket otillförlitliga och det är fullt av rev så hade vi förberett oss med Eric Bauhaus bok ”The Panama cruising guide”. Han har precis som Lars Granath gjort omfattande lodnings- och fotograferingsarbete för att kartlägga övärlden. Detta är dokumenterat i boken och i en uppsättning elektroniska sjökort som kan användas i sjökortsprogrammet OpenCPN. Helt nödvändigt att ha tillgång till denna information om man ska segla här.

San Blas-öarna tillhör officiellt landet Panama, men i praktiken är det en del av Kuna-indianernas territorium, som styrs med hög grad av självständighet. Kuna-indianerna gillar inte namnet San Blas, då det var det namn som spanska erövrare gav området. Deras namn är Kuna Yala. Territoriet omfattar både mark på fastlandet och de mer än 300 öarna. Kuna–indianerna bodde från början i bergen på fastlandet, men flyttade succesivt ut till öarna för att undkomma olika problem. Idag finns ca 55 000 Kunas som lever här med en väl bevarad kultur och den huvudsakliga inkomstkällan är försäljning av kokosnötter. Läs mer om detta verkligt intressanta folk på till exempel Wikipedia.

När vi ankrat fick vi besök av två glada och vänliga Kunas från den lilla ön Tiadup, där vi ankrat. De hälsade oss välkomna och passade också på inkassera den officiella ankringsavgiften på tio dollar, mycket humant, då man därmed får ankra bland dessa öar i en månad.

 
Vår ankringsplats är mycket vacker med flera låga palmklädda sandöar, men också öppet ut mot havet med ett skyddande rev. Så trots att det blåser och man hör vågornas brus mot revet så är vattnet alldeles stilla här. När vi fixat båten, badat och stärkt oss med ägg och bacon till lunch så kom Liv och Magnus från Göteborgsbåten Nanny jollande för en pratstund. Det visade sig att de ligger ankrade på andra sidan en av öarna. Trevligt!

 

Nu har vi tagit en tupplur och känner oss som människor igen efter nattvakterna. Vi känner oss alltid tröttare efter överseglingar med få nätter, då man inte riktigt kommer in i rytmen med den uppstyckade nattsömnen på samma sätt som vid en längre seglingsperiod. Vi ser verkligen fram mot vår vistelse här i Kuna Yala!

 

 

1 tanke på “Framme i Kuna Yala den 15/12

  1. Helt underbart att höra om era äventyr när man lever i den grå vardagen med +/-0 grader, mörker 15 timmar/dygn och slask upp till fotknölarna. Fortsätt att hålla oss vid liv, please! Och hur ska man kunna nå era underbara destinationer utan att korsa oceanerna på egen köl?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s