Halvvägs till Palmerston atoll

Vi lämnade Bora Bora vid 15.30 i fredags efter att ha fyllt på diesel och färskvaror. Det är knappt 700 sjömil till Palmerston atoll, dit vi är på väg. Det är en av de 15 öarna i ö-nationen Cook Islands.
Första dygnet bjöd på mestadels lätta vindar, men det har gått att segla hela tiden. Första timmarna hade vi vågor på 2,5 meter rakt in i sidan. Vilket gung! Sen kom vågorna in snett akterifrån och det blir ju lite bekvämare. Vi seglade med storsegel och spirad genua, men periodvis vred vinden så vi kunde slöra med genuan på samma sida som storseglet. Hela lördagen bjöd på fin segling, om än med lite väl lätta vindar. Vi önskade oss lite mer vind och vår önskan har gått i uppfyllelse, kanske periodvis lite väl mycket.
Igår kväll hade vi tagit in nattrev i storseglet och bestämt oss för att skära så vi kunde segla utan spirbommen. Pelle hade gått på sin vakt och Ulla hade krupit ner i sjökojen. Pang! På en sekund hade vinden vridit 90 grader och ökat från 14 till 35 knop. Panget var från en gipp, som inte kunde förhindras vid vindskiftet, men som väl mildrades av vår bombroms och preventern. Bommen kunde inte slå över hela vägen, då storskotet fastnade i vinschhandtaget. Ulla kastade sig upp och möttes av bommen över sittbrunnen, ett hiskeligt fladdrande försegel och Pelle som försökte förstå varifrån det egentligen blåste. Det är svårt att orientera sig i kolmörkret, men det hela reddes upp och enda skadan var ett krökt vinschandtag. Resten av natten hade vi vindar mellan 25 och 30 knop och vågorna byggdes upp så det blev en gungig natt och lite svårare än vanligt att sova.
Solen skiner inte alltid här i Söderhavet, som ni säkert förstått vid det här laget. Under förmiddagen hade vi regn tillsammans med de fortsatt starka vindarna. När vi satt med sjöställen på så sände vi en tacksamhetens tanke till de ibland bistra seglingsförhållandena hemma, som gör att vi är så bra utrustade för dåligt väder. Vid lunchtid sken solen igen och vi har haft fin segling och vind mellan 20-25 knop. Vågorna är tre meter höga, men det är ganska behagligt då de rullar in fint akterifrån.
Vi har kontakt med andra båtar (bl a Hakuna Matata) och nät på kortvågsradion och det är trevligt och värdefullt. Vi spanar intensivt efter valar, men ännu ingen lycka på den fronten. Nu är det dags för tredje natten på havet och allt är väl ombord!

1 tanke på “Halvvägs till Palmerston atoll

  1. Vi följer er med stort intresse, tur att inget gick sönder vid gippen. Inte mycket man kan göra vid dessa hastiga vindskiften. Hoppas vinden styrkan blir mer behagligt framöver.
    Hälsar Paul o Kerstin på Kerpa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s