Vintern är här

Vi stannade kvar i Whangaroa Harbour några dagar efter busvädret som avslutade vårt förra blogginlägg och njöt bland annat av en liten stillsam jolleutflykt upp i en av vikarna. Det var lugnet efter stormen, som hade tagit en av våra solpaneler och hållit oss vakna nästan en hel natt då vi hade vindbyar upp mot 50 knop.

Efter regn kommer vattenfall

Vi behövde också fylla på med lite mer mat, men ingen butik finns längre i Whangaroa. Vi tänkte att det kanske går att lifta till Kaeo, som ligger sju kilometer bort. Det visade sig vara lätt som en plätt, då bil nummer två som passerade skulle åt det hållet och tog oss med. Inte nog med det, de väntade på oss medan vi handlade och skjutsade oss sen tillbaka till Whangaroa. Supergulligt!

Okända välgörare

När sjön lugnat sig efter ett par dagar fortsatte vi norrut till byn Mangonui tillsammans med Wendy och John på Midnight Sun och Karin och Peter på Moondust. Vi firade vår ankomst med härlig lunch på Fish Shop

Vid lågvatten kom sandbankarna upp runt Loupan

Det blev några fina dagar i vackert väder med besök på det fina valfångstmuseet och vandring med intressanta inslag.

I viken fanns otroligt rikligt med fisk och på piren stod alltid många fiskare. Karin och Peter var också flitiga fiskare och var ute i jollen en stund vid skymningen och fiskade. På en halvtimme fick de ofta ihop en halv back med fisk, som de också flera gånger delade med sig av till oss.

De fick napp på nästan varje kast

Nu hade inga nya fall av Coronasmitta hittats i Nya Zeeland på flera veckor och landet gick till nivå 1, vilket innebär att alla restriktioner förutom den stängda gränsen togs bort. Då var det också dags för oss att, efter nästan en månad ute, röra oss ”hemåt” mot Whangarei, eftersom Pelle skulle spela i RDM band i samband med de festligheter som höll på att ordnas för att fira nivå 1 och vintersolståndet. På vägen till Whangarei gjorde vi ett stopp vid fantastiskt fina Cavalli Islands och vid Mimiwhangata, där vi gjorde fina vandringar. Några bilder från vandringarna kommer här. Vi tröttnar aldrig på den vackra naturen.

Härligt att se Loupan ankrad i viken. Inte många båtar ute nu under vintern

Det är inte ofta det blir frukost i sittbrunnen, men på morgonen vid Cavalli islands var det plötsligt varmt, vindstilla och soligt och då gällde det att passa på.

Tillbaka i Whangarei blev det några intensiva träningsdagar med RDM band, som även utökades med ”friends” från marinan Town Basin. Helgen inleddes sen med att alla gästbåtar i Whangarei ordnade stor flaggning och med ”kickoff” på Riverside Drive marina med musik av RDM band & friends, medhavda tilltugg från alla cruisers och drycker som Riverside Drive Marina generöst bjöd på.

Sharon som basar över marinan Town Basin
Karl laddar baren
Barry ”The old seadog” värmer upp inför kvällen

Det blev en hellyckad kväll med närmare 100 personer på plats.

På lördagen var det dags för oss seglare från sexton olika länder att tacka Whangarei för deras vänlighet och generositet i samband med lockdown. Vi samlades på Canopy bridge, där det blev musikunderhållning, kanonsaluter, tacktal till borgmästaren och tal och välsignelse av oss från en Maori åldersman. Till borgmästaren överlämnade vi också ett ovanligt stort ”tackkort” i form av en väggbonad från oss seglare. Den charmiga borgmästaren i sin röda ämbetsmannacape tog sig också en svängom till tonerna från RDM band & friends. Här några bilder från den av värme fyllda ceremonin.

RDM band and friends
Snyggaste och bästa gitarristen
Tack från oss alla!
Borgmästarkram

Det blev till och med en artikel i den lokala tidningen

Hemma i Sverige var det midsommarhelg, men här var det vintersolstånd. Vintersolståndet, eller Matariki som det heter här, är Maoris motsvarighet till nyår. Det känns ju ganska naturligt att året börjar när ljuset återkommer.

Sen ett par veckor har Fiji öppnat för besökande båtar och några har seglat upp. Problemet är bara att man som internationell seglare inte kan vara säker på att få komma tillbaka till Nya Zeeland eller till Australien inför cyklonsäsongen i november. Därför ligger de allra flesta båtarna kvar här och de som seglat upp till Fiji är i stort sett alla från Nya Zeeland eller Australien. Eftersom vi landat i att vi stannar här i Nya Zeeland tillsvidare (länge), så bestämde vi oss en morgon att det nog vore trevligt att ha en bil. Både praktiskt i vardagen, men också större frihet att göra olika utflykter på land. Sagt och gjort! Nästa morgon hade vi köpt en bil med lite rådgivning av Mo på varvet.

Honda CRV 2002 års modell, numera kallad ”pärlan”

Den är vi glada för och den tog oss genast ut till Bream Head och vandring till Smugglers Cove.

När vi kom tillbaka till bilen startade precis Urquarts Bays vinterbadning. Kändes säkert lite kylslaget, då det blåste rätt ordentligt, men vattentemperaturen var i alla fall 17 grader.

Vi är ju många nationaliteter här och den 4 juli var det dags för nytt stort kalas på Riverside Drive Marina, då både Canadas nationaldag (1/7), USAs nationaldag (4/7) och Frankrikes nationaldag (14/7) skulle firas med stort knytkalas och spelning med RDM band. Lite julfirande blev det också eftersom vi från norra halvklotet tycker det känns mer naturligt med jul på vintern. Karl som är varvschef konstaterade på Facebook ”Canada Day, Independence Day, Bastille Day, mid winter Christmas…… any excuse for party for these cool yachties”.

Den här gången var det också något så exotiskt som magdans som förevisades av ett gäng seglardamer som hunnit med tre lektioner av sin kurs. Modigt och kul!

Men det är inte bara fest utan också vardagsliv i Whangarei med yoga, vattengympa och simning i badhuset, gitarrspel, matlagning, tvätt och städning. Yogan leds av Giovanni från den italienska båten Obiwan, som fortfarande inte kunnat resa tillbaka till sin båt i Australien.

Giovanni och Raffaela

Vi promenerar ofta den runda som kallas ”the loop”, en fin promenad längs floden på ungefär en timme. Nästan varje förmiddag möter vi en trevlig man med sin hund på pakethållaren.

Nu är det vinter och juli lär vara den kallaste månaden här. Det är inte speciellt kallt, utan mer som september hemma. Solen värmer ordentligt, men det är väldigt blandat väder med fyra fem dagar vackert väder och sen en lika lång period med busväder. Och här kan det verkligen blåsa och regna! Det är inte ovanligt att det regnar 100 mm i samband med att något av de djupa lågtrycken från Tasmanska sjön kommer in. För ett par veckor sedan så drabbades ett av varven i Whangarei av något så ovanligt som en tornado. Den gick i ett smalt stråk, men orsakade stor förödelse bland båtarna på land.

20 sekunders verk

Att lokalbefolkningen tycker det kallt är inte så konstigt, då större delen av husen, åtminstone utanför storstäderna, saknar uppvärmning. I många butiker och restauranger går personalen med mössa, tjocka jackor och vinterkängor. Rent chockerande för en svensk. Inte undra på att varuhusen är fyllda med elelement, värmefläktar, fleecelakan, elektriska filtar och mystiska tjocka dräkter i alla storlekar. El är dyrt här och pensionärer och andra med låga inkomster får ”värmebidrag” under vintern. Westpac bank har annonser för lån till uppvärmningsystem med texten ”Varför är det kallare i mitt hus än i mitt kylskåp?” Det här är herrstorleken av den varma och mysiga overallen som krävs för en tv-kväll.

En tjock fleecefilt utanpå den här så ska nog kvällen vara räddad

För en vecka sen utlovades en stabilare väderperiod och då lämnade vi Whangarei igen.

Broöppning

Vi fick ett par fina seglingsdagar söderut

Sen blev det en fin vandringsdag på Rangitoto Island

Här blommar det också på vintern
Ibland hamnar man på fel sida om staketet

Nu ligger vi i Westhaven marina i Auckland för lite storstadsliv under ett par veckor. Från marinan har man de här fina vyerna av Auckland by night.

City skyline
Harbour bridge

Förberedelser pågår för fullt inför Americas Cup som avgörs här i början av nästa år. Under tre månader kommer här vara mängder med aktiviteter och de söker många volontärer. Vi undersöker möjligheterna att vara två av dessa.

Nedräkning

Allt väl ombord!

3 tankar på “Vintern är här

  1. Så fantastiskt att få läsa om vintern i Whangarei. Det blev ju bara somrar för oss……
    Hoppas ni får se America’s Cup på nära håll, vi tittade på storbilds-TV då för länge sedan. Kiwisarna kommer att göra allt för att vinna! Ha det bra önskar vi i sommar-Sverige.

  2. Hallå Loupan, om en tid närmar sig säsongsavslutningen här hemma. Jag hoppas att era rapporter återigen tar fart snart så vi kan glädjas era äventyr.

  3. Roligt att du saknar våra rapporter. Det blir nog en snart, men vi antar att alla varit så upptagna av ledigheter så det inte funnits tid att läsa. Enligt statistiken har vi flest läsare på måndagsmorgnar. Verklighetsflykt innan arbetsveckan? 😂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s