Vi tänkte att många kanske inte vet så mycket om landet Vanuatu. Det visste åtminstone inte vi, innan vi började planera inför att segla hit. Faktiskt redan 2018, men sen kom olika saker emellan. Därför kommer nu lite fakta hämtade från Utrikespolitiska institutet.
Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och runt 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. Vanuatu har omkring 300 000 invånare, varav cirka 50 000 bor i huvudstaden Port Vila. Kommentar från oss: landet sträcker ut sig över cirka 460 sjömil. De olika öarna har levt och delvis lever väldigt isolerade från varandra och därför har olika lokala kulturer och språk bevarats.
Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt. När Vanuatu blev självständigt 1980 utkämpades ett inbördeskrig, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap. Kommentar från oss: just den här veckan har parlamentet upplösts och extraval ska hållas
Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra. Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé.
Vanuatus flagga
Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av bristfällig infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket. Kommentar från oss: Att de har svårt att få till vägar är lätt att förstå när man ser det enormt kuperade/bergiga landskapet och alla vulkaner. Vi läste också att de bara har ett fartyg som kan frakta diesel ut till öarna. Denna behövs ju för fordon och elproduktion. Däremot verkar de ha lyckats ganska väl med att få mobiltelefonin att fungera på senare tid.
Merparten av vanuatuerna lever i byar där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått. Andelen av befolkningen som har tillgång till rent vatten är 91,2% och andelen som har tillgång till toaletter är 52,7%. I Vanuatu är skolgången inte obligatorisk och 2010 tog staten över ansvaret för utbildningen efter att andelen barn som börjar skolan sjunkit sedan millennieskiftet. Andel barn som började grundskolan 2015 var 79,8%
I stort sett alla invånare i Vanuatu är melanesier (ni-vanuatu), indelade i ett stort antal undergrupper. På öarna talas över 100 melanesiska språk, vilket beräknas vara flest språk per invånare i hela världen. Det nationella språket är Bislama, en form av bruten engelska. Men även engelska och franska är officiella språk. En stor majoritet av vanuatuerna tillhör ett av flera kristna samfund. På sina håll utövas fortfarande traditionella, inhemska religioner med inslag av andetro och förfädersdyrkan. Blandreligioner har uppstått i form av så kallade cargokulter. Kommentar från oss: Cargokulturna har sitt ursprung från andra världskriget då amerikanerna var aktiva här. De medförde då ett överflöd av lyxvaror som Cola, cigaretter, bränsle, matvaror med mera. Cargokulterna väntar nu på dessas återkomst. Bland annat finns en sådan på Tanna, inte långt från Port Resolution.
Utrikespolitiska Institutet tar upp följande som viktigt när det gäller seder och bruk: Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem. Kommentar från oss: från vår egen guidebok har vi lärt oss att man inte betalar dricks här och man prisförhandlar/prutar heller inte, förutom med taxi. Och ingen utmanande klädsel (= korta kjolar och badkläder) i byarna.
Vi närmar oss Tanna och Port Resolution, som bär sitt namn efter kapten Cooks fartyg
Det blev en utdragen inklarering, som faktiskt pågåt i skrivande stund, en och en halv vecka senare. På tisdagen när vi skrev förra inlägget så kom Customs och vi åkte in till ”the yacht club” och träffade den mycket trevlige Iau. Det visade sig att vi saknade ett dokument som Fiji Customs missat att överräcka. Det var väl alltför mycket trivsamt småprat vid utklareringen, gissar vi. Men det skulle inte vara något problem. Alla båtar som klarerade in i Port Resolution fick ett kuvert att överlämna till Customs i huvudstaden Port Vila och det fick vi också.
Tanna Customs officerThe yacht clubNu berikad med OSK-flaggaLätt slitet möblemangUtsikt från yachtklubben mot ankringen
Tjänstemannen från Immigration kunde inte komma upp till Port Resolution för det saknades bil och istället blev det dagen efter en utflykt till Tannas huvudort Lenakel tillsammans besättningarna från två andra båtar och med Weery, som har byns enda bil. Dit är det cirka fem mil och bilresan skulle ta cirka två timmar. Vi skulle ses kl 7 på morgonen
Besättningen från Vindsang (Tasmanien) satt med glatt humör på flaket i duggregnet. Vi fick med ålderns rätt sitta inne i bilen.
Och vilken resa! Vi tror ingen av er läsare skulle bedöma djungelvägen som farbar med bil överhuvudtaget. Det var som att sakta köra i en djup lerig flodfåra med regn som grävt ut djupa rännor och bilen fick sakta kryssa mellan håligheter djupa och stora som oljefat. Spännande värre!
Svårt att fånga väglagets beskaffenhet med kameran
När den här delen av vägen var avklarad kom vi ut i vulkanen Yasurs asköken. Ett fascinerande månlandskap, där de just förberedde ett rally någon dag senare och där asksanden yrde och svavellukten låg i luften. Man kände till och med smaken i munnen.
Yasur ryker liteThe ash plain
Sista biten in till Lenakel var sen mer normal väg och vi kunde få våra stämplar i passen, skaffa SIM-kort, hämta mer kontanter, eftersom det är kontantbetalning med Vatu som gäller, innan vi anträdde färden tillbaka till Port Resolution.
De viktiga sim-kortet aktiveras hos DigicelMarknaden i LenakelFint bundna mandarinerBensinen var slut på macken så vi blev hänvisade till den gamla damen med ett eget lager. Weery och Jeremy väntar.
När vi åkte hemåt var rallybilarna i full gång med att träna in banan. Rallyt, som pågick under två dagar, skulle visa sig vara en stor händelse och byn gick man ur huse, både stora och små, promenerade tre timmar i vardera riktningen för att uppleva det hela. Bilar finns ju inte så många i byarna och dessutom saknas pengar för diesel. Rallyt lockade flera tusen åskådare och sändes också på TV över hela Vanuatu.
På torsdag förmiddag kom Elisabet och Karl-Axel på Spray inseglande i viken, direkt från Nya Zeeland. Kul att se dem på båten igen efter nästan fem år.
Spray anländer Port Resolution
Sista pusselbiten i vår inklarering var Bio-Security och de dök upp på fredagen. Ingen inspektion ombord eftersom de hade bråttom tillbaka genom rallyområdet innan det stängdes av. Dessutom ville de ju inte missa tävlingarna. Vi fick snabbt fylla i en blankett, betala avgiften och sen var vi klara. Men fortsättning skulle följa……
Normalt är man tvungen att stanna på båten tills alla formaliteter är klara, men här fick vi röra oss fritt och bekanta oss med den lilla byn, där man lever ett traditionellt liv under mycket enkla förhållanden.
Väggar av flätad bambu och tak av palmblad. Den rundade formen gör husen starka och de används som cyklonskydd.Oftast har familjen två hus, ett kökshus och ett sovhus.Många har byggt husen på pålar för att undvika vattnet från alla häftiga skyfallTakkonstruktionen. Byts ungefär vart femte år.Stillsamt i byn när de flesta var på rallytVäldigt mörkt i byn på kvällen, förutom några enstaka ljus och telefoner som laddas så här.
Alla människor är så otroligt vänliga, generösa och hjälpsamma. Stanley, som är bychefens bror och huvudansvarig för kontakten med oss yachties, tog oss med på en rundvandring i byn och passade på att berätta om livet i byn och vad vi skulle tänka på för att inte bryta för mycket mot de traditionella värderingarna.
Ulla och Stanley
Bland annat får kvinnor inte passera genom deras Nakamal efter klockan 15. Nakamal är den plats där männen möts och dricker kava.
Nytt tak på gång i NakamalKavautrustning
Människorna lever av odling och fiske för husbehov. Många har också en ko, någon gris och höns. Kon står med ett rep i skogsbrynet, men smågrisar och höns verkade ha ett friare liv och vandrade fritt i byn tillsammans med ett oräkneligt antal hundar.
Stranden var full av såna här kanoter, uthuggna ur en trädstam. Används för fisket.Fiskelycka
De var otroligt glada över att seglare nu kunde besöka dem, eftersom det är en viktig inkomstkälla och också en chans att få byta till sig olika typer av förnödenheter. De är stolta och vill gärna byteshandla med oss seglare istället för att enbart få gåvor. Vi fick en otrolig mängd frukt och grönsaker mot kläder, ris, nudlar och en och annan burk Corned beef. En gammalt skot fick också byta ägare och håller nu en ko på plats.
Bychefen Nelson och hans fru CarolynEn liten del av alla grönsaker och frukter vi fick
Under pandemin har de inte behövt svälta eftersom de har sina små jordbruk, men allt annat som man behöver pengar till är det brist på. Till exempel mjöl, socker, ris, kläder, mobilabonnemang, bensin till byns enda motorbåt och diesel till byns bil. Stor aktivitet utbröt i byn när de fick bensin till sin gräsklippare och idrottsplanen fick sig en välbehövlig klippning. Barnen spelade ofta fotboll och damerna tränade cricket på skolgården. Kul att se!
TräningsmatchWeerys barn och kompis på stranden
En företagsam ung dam i byn driver en liten enkel hotellverksamhet och restaurang, Sea Breeze Bungalows. Inga hotellgäster just nu, men man kunde få äta där om man bokade dagen innan. Vi bokade lördagslunch och frågade om vi kunde få fisk, men det var för blåsigt för fiske. Hon skulle laga något av det som fanns. Det blev väldigt gott och hon hade gjort iordning så fint inne i minirestaurangen.
Förväntansfulla restauranggästerMaten är serverad!I köket
Sent på eftermiddagen var det sen dags för det spännande besöket på den aktiva vulkanen Yasur. Bybilen var trasig, men de hade lånat in en bil och chaufför från en grannby. Vi skulle åka så att vi kom fram medan det fortfarande var ljust, så att vi kunde överblicka kraterområdet. Men en krånglande cruisingfamilj ville förhandla om priset och det tog lååång tid innan vi kom iväg på den skumpiga färden mot vulkanen. Efter två timmar, just när mörkret föll, började vi vandra den sista sträckan upp mot kratern. Det var blåsigt och lavasanden piskade oss när vi till sist stod uppe vid kratern med sitt glödande innanmäte. Mullret som kom ur vulkanen vid varje litet miniutbrott var överväldigande och Ulla tyckte det var rätt läskigt där i mörkret. Pelle tog det lite mera med ro och fotograferade. En upplevelse utöver det vanliga!
Vi tar på oss allt ansvar om något går på tok på vulkanenBesök hos YasurMan kunde posta brev när vi vandrade upp mot kratern
Det var dags att lämna Port Resolution, eftersom det var dåligt väder med nordliga vindar på väg. Vi åkte iland och tog farväl och vid lunchtid satte vi kurs mot Vanuatus huvudstad, Port Vila. Efter en småstökig och ganska blöt segling på ett knappt dygn tog vi en boj hos marinan Yachting World.
Det kuvert vi fick av Customs på Tanna överlämnades till Customs i Port Vila enligt instruktion. Nu visade det sig att vårt saknade dokument från Fiji Customs var ett stort problem och att vi inte får lämna Port Vila innan detta är utrett. Efter en hel del förvirring är vi nu inne på dag fyra av våra diskussioner med Customs här. Vi har fått fin och snabb hjälp från Denarau Marina på Fiji, som skickat oss ett scannat exemplar av vår saknade ”Customs clearance” . Tack Mere och Ali för blixtsnabb support! Dokumentet är nu hos Customs här i Port Vila, men det verkar ta sin tid innan de ger oss det Cruising Permit vi behöver för att kunna segla vidare här på Vanuatu. Vi är lite angelägna att komma iväg, eftersom vi tänkte besöka festivalen Nalawan på ön Malekula nästa vecka.
Plötsligt händer det! Vi får vårt Cruising Permit av Darol Vuti innan de stänger för helgen
Yanne fick hjälpa oss genom sista natten och vid frukost kunde vi se den lilla vulkanön Futuna. Hög, grön och med ett molnlock över kratern. Pelle hade nu piggat på sig igen. När vi hade 30 sjömil kvar skickade vi ett meddelande till gränsmyndigheterna och bekräftade vår ETA. Då kom plötsligt en fin halvvind och vi satte segel. Vilken överraskning, eftersom prognosen var mycket svag vind. Vinden från nord ökade och var snart uppe i 25-30 knop, sjön byggde raskt till ordentlig sjö 1.5-2 meter och vi började bli riktigt fundersamma. Port Resolution är ju öppen mot norr och hur skulle förhållandena vara där? Gick det överhuvudtaget att ligga där nu? Dessutom finns det inga alternativa ankringsplatser i närheten.
Vi kunde se en rejäl rök- och askpelare från vulkanen Yasur mot skyn. Vi saktade ner farten och hoppades att vinden skulle lugna sig. När vi var cirka tre sjömil från Port Resolution minskade vinden snabbt och vi kunde se fyra gungande båtar ankrade i viken. Vi gick in och vid 15-tiden var vi ankrade. Förhållande lugnade sig snabbt och vi fick en behaglig kväll och natt.
På kvällen pratade vi med David på Gulf Harbour Radio och han sa att det med stor sannolikhet var Yasurs utbrott som orsakat vinden. Han kunde inte se något i alla vädermodeller som kunde förklara vinden. Intressant!
Nu på tisdag morgon väntar vi på att Customs och Immigration ska dyka upp och den gula Q-flaggan är hissad. De hade meddelat att de skulle komma igår eftermiddag, men fick förhinder. De har en flera timmars bilresa över ön för att ta sig hit.
Naturen är grön och regnskogsfrodig och det pyser av ånga från jordens inre på några ställen. Stränderna är omväxlande mörk lavasand och brant berg. Kor råmar ibland. Igår kväll var det mörkt på land, förutom några enstaka vandrande ficklampor. Ändå finns här två små byar inne bland växtligheten. Det ska bli spännande att få gå iland när formaliteterna är avklarade. Medan vi väntar får vi passa på att tvätta bort spåren från Yasur, vulkanaska som över natten landat på Loupan. Idag verkar Yasur ha vilodag och ingen rökpelare stiger mot skyn just nu. Grannbåten spelar countrymusik, vi kan höra Jerry Douglas fina dobrospel.
Den lugna seglatsen har fortsatt med omväxlande motorgång och undanvindsegling i lätt vind 10-12 knop. Sjön har lugnat sig och nu rullar en metersvågorna stillsamt in akterifrån. Så även om vinden är i svagaste laget så går det att segla utan att vinden hela tiden slås ur seglen av våggung. Men det går inte så fort, utan vi glider fram i 5-6 knop. Det blev ytterligare en vacker natt med stjärnor, månljus och bara en liten regnskur. Pelle har blivit lite småvissen, så han har sovit en stor del av dagen. Skönt att förhållandena är så lugna så det funkar bra ändå.
Nu på eftermiddagen har vi 145 sjömil kvar till Port Resolution och vi siktar på att vara framme innan kvällen imorgon. Allt (ganska) väl ombord!
Igår (5/8) klarerade vi ut från Fiji och vid 13-tiden gick vi ut på havet genom Navula passage med kurs mot ön Tanna i ö-nationen Vanuatu. Ganska svaga vindar var utlovade. Havet var spegelblankt och Yanne fick börja göra tjänst. Vid 18-tiden kunde vi börja motorsegla och några timmar senare slå av motorn. Det blev fin seglingsvind runt 15-18 knop hela natten. Det var också en fantastiskt vacker stjärnklar natt med stjärnor, månljus och blixtar högt uppe i skyn och på behörigt avstånd. Mycket bättre än utlovat, men vid 9 i morse var det dags för Yanne att ta över igen. Vindarna är svaga och sjön helt hopplös med vågtåg på runt 1,5 meter från två olika håll. Mycket gung alltså! Vi haft två nattliga besök på Loupan. En större fågel cirklade runt oss i skymningen och bestämde sig sen för nattvila på vår bimini. I gryningen flög den vidare och efterlämnade ett toastädjobb till oss. Den andra besökaren, en flygfisk, kunde inte flyga vidare utan låg kall på däck i morse.
Idag vid lunchtid har vi cirka 300 sjömil kvar till Port Resolution på Tanna. Vi håller tummarna för mer vind. Allt väl ombord!
S/Y Loupan 