Vilken fantastisk vecka!

Den senaste veckan har verkligen intryck och trevligheter stått som spön i backen med julfirande, Sydney Hobart Race, Blue Mountains och nyårsfirande.

Café’ Fika blev ett bra ställe att förbereda julmaten på. Ett par dagar före jul hade de en julmarknadskväll och vi var där och laddade upp inför det svenskinspirerade julfirandet.

På väg mot julbordet

På julafton kunde vi bjuda våra Aussievänner på sill, Janssons frestelse, julskinka, köttbullar, glögg, snaps, rödbetssallad och annat gott.

Populärast blev sill, den goda Skagenröran och, lite otippat, ägghalvor med Kalles kaviar. Men de har ju sin Vegemite, så det är vana vid udda smaker. Glögg tycktes tveksamt, men de var duktiga på att sjunga till snapsen.

God Jul!

På juldagen tog vi det lugnt och promenerade i Manly, där vi kunde njuta av glada julfirare som fyllde stränder, parker, balkonger och terasser. Mycket grillande och picnicande. Härligt att se ett föräldrapar i röd bikini och röda badbyxor, båda med toppluva, dela ut julklappar i trädgården. Inte så likt julen hemma, men väldigt likt midsommarafton, förutom att midsommarkransar var utbytta mot tomteluvor.

Julstämning vid Manly Ocean Beach

På alla populära stränder längs kusten så har frivilligorganisationen Surf Rescue utsiktstorn där de försöker ha koll på alla badare. Det är ju ofta rejält med vågor in mot stranden och det kan vara strömt på grund av tidvattnet. Vi frågade dem i Manly om det här med hajar. Har de verkligen hajar vid stranden? Jodå, 5-6 gånger per år gick hajlarmet i form av en siren som tjöt och hajflagga hissades.

Via kompisbåten Bliss och också via Down Under Rally kom vi i kontakt med Sanna (Susanna Westling), som är Cruising Captain på Middle Harbour Yacht Club (MHYC). Hon och hennes man Niclas kom till Australien för sjutton år sedan. Vi stämde träff i Manly och de kom med sin båt RaRa och vi fick tillfälle att träffa Sanna, Niclas och deras son Oliver både på julmarknaden hos Fika och dagen efter i vår sittbrunn. Jättetrevligt!

Niclas, Sanna och Oliver

Annandag jul var det dags för helgernas första stora händelse i Sydney Harbour, starten på Sydney Hobart Race. Delar av Sydney Harbour spärrades av för icke-tävlingsbåtar, men vid sidan fick vi åskådarbåtar samsas. Ingen ankring, utan alla båtar fick sakta ”hovra” vid avgränsningarna och alla hundratals båtar ville ju vara närmast. Det var ett trevligt gäng som följde med oss ut. Andrew och Claire från Eye Candy och Majieke och Martijn från holländskA LEF.

Majieke, Claire, Andrew, Martijn och Pelle är förväntansfulla

Tur att vi fick med oss veteranen Andrew, som både seglat Sydney Hobart flera gånger och varit ute som åskådarbåt. Det var verkligen bra med lite goda råd när leden av åskådarbåtar tätnade och också att vara förberedd på den otroliga rusch som blev när alla motorbåtar hängde efter i full fart när tävlingsbåtarna passerat. Vilken tvättmaskin det blev!

En kanotist lever farligt när alla sätter av efter seglarna

Det var mäktigt att se de stora 100-fots-båtarna kryssa uppför Sydney Harbour följda av cirka 100 andra tävlingsbåtar. 100-fotarna klarade av hela sträckan till Hobart (628 sjömil) på ett och ett halvt dygn denna gång. Det är en snittfart på 17,5 knop.

Första båt till Hobart

Det blev en minnesvärd dag i absolut perfekta förhållanden för både tävlande och åskådare. På kvällen tittade vi på starten på Youtube för att få en repris. Då kunde vi också se Loupan i en kort bildsekvens.

När vi lämnat av vår besättning från dagens äventyr gick vi till Middle Harbour Yacht Club, där vi bokat plats några nätter för att åka till Blue Mountains, en stor nationalpark drygt en och en halv timmes bilresa från Sydney. Blue Mountains finns också med på FN’s Världsarvslista. Här finns mängder med vandringsleder och utsiktspunkter i det vackra området. Vi hyrde bil och kom upp vid lunchtid. Efter en snabb lunch åkte vi till Echo Point för att titta på bergsformationen Three Sisters. Nu märktes det att det var julledigt och semestertid! Massor av turister, både utländska och inhemska. Ovant!

Three Sisters

Sen bar det av till en sen eftermiddagsvandring till Wentworth Falls innan vi åkte till vårt Airbnb i Blackheath för en dusch.

Fina vyer
Weeping rock

Trots att det var så mycket människor i rörelse så var väldigt många restauranger julstängda. Vi fick faktiskt leta ordentligt innan vi fick middag och lite letande blev det nästa morgon också för att få tidig frukost. Vi skulle gå leden Grand Canyon Walk och ville inte komma iväg för sent, eftersom det var varma dagar. Temperaturen var måttliga 16 grader på morgonen, men steg till 28 grader på eftermiddagen. Många trappsteg blev det den dagen, eftersom man först ska ner drygt 300 meter i ravinen och efter en fin vandring i den skuggiga och svala ravinen är det bara att ta sig upp igen.

På väg ner i ravinen

En härlig vandring och lunchen på Megalong Valley Tea Room smakade super efteråt. Restaurangen var ett jättemysigt ställe, lite vid sidan om allfarvägen med servering i trädgården och med utsikt över dalen.

Trötta i ben och fötter, men väldigt nöjda med dagarna i Blue Mountains, körde vi hemåt till MHYC och Loupan.

Home sweet home

Vi blev kvar ytterligare en dag i marinan för att tvätta och bunkra, men sen var det dags för nästa äventyr – nyårsfirande i Sydney Harbour.

Vi hade fått rådet att gå till Athol Bay inför nyår. Därifrån är det fri sikt mot Sydney Harbour Bridge, som är centralpunkten för firandet. Det är tillräckligt nära för att ”känna” fyrverkerierna från fem olika pråmar och från bron. Eftersom flera hundra båtar väntades dit på nyårsafton, så hade vi fått rådet att ankra redan dagen innan för att skaffa oss en bra plats. Till vår stora glädje dök också Vindsang från Hobart upp där. Dem har vi inte träffat sen Port Resolution.

Precis som vid starten av Sydney Hobart race så placerades det ut massor med bojar som avgränsade området där vi åskådare inte fick vistas från klockan 20 på nyårsaftonen. För övrigt blev stora delar av Sydney Harbour ett tillåtet ankringsområde för de många båtarna. Allt från stora motoryachts till små öppna båtar låg ankrade i Athol Bay och det fylldes på hela dagen.

Full fart genom ankringsområdet

Fendrar var uthängda eller låg redo på många båtar, men det mesta gick väldigt lugnt till och i god semesterstämning med folk som festade, badade och fiskade.

Redo för nyårsfirande

Ett stort antal båtar från polisen, sjöpolisen och marine rescue patrullerade området hela dagen och hjälpte till där det behövdes. Vi låg jättebra på första parkett precis bakom avgränsningslinjen. Ända tills Ada Hardy gled in en halv timme innan kvällens program började och blockerade vyn mot bron.

Grrrrrr kunde höras från Loupans besättning

Vi visste att det var för lite plats för Ada Hardy, då Eye Candy fått flytta därifrån på grund att den stora motoryachten bredvid svajade in i området. Det örat ville inte skepparen på Ada Hardy lyssna på. Men det skulle snart bli lite besvärligare läge, då Ada Hardy nästan svajar in i grannbåten med aktern. Det slutade med att sjöpolisen sa åt Ada att ankra på annan plats. Och vi fick tillbaka vår plats på första parkett.

Nu är de inte glada på båten bakom Ada Hardy

Det som man främst tänker på när det gäller nyår i Sydney är fyrverkeriet. Men det är ett program som börjar redan klockan 20 med olika ljusspel på bron, ”barnfyrverkeriet” klockan 21, kommersiella båtarnas ljusparad och till sist det makalösa fyrverkeriet vid midnatt. Till fyrverkeriet vid midnatt kan man också lyssna på specialskriven musik som passar med fyrverkeriets rytm. Väldigt ambitiöst!

Svårt att göra fyrverkerierna rättvisa på bild.

Hela nyårsafton blev en oförglömlig upplevelse, både med all båtaktivitet under dagen och det häftiga nyårsprogrammet. Tack Sydney och Gott Nytt År till er alla!

Allt väl ombord och vi ser fram mot ett spännande 2023!

5 tankar på “Vilken fantastisk vecka!

  1. Fantastisk berättelse som alltid!!! Noterar att alla bilderna är väldigt väl komponerade och superskarpa. Komplimanger till fotograferna! Ni har det så bra och vi gläds hela vägen med er. Stora nyårskramar från oss i ett halvregnigt och mörkt Sverige. Vi klagar inte men längtar lite till sol och ljusare tider … och er!

  2. Hej Robin och Marie!
    Ja, vi har det verkligen bra! Pratade just igår om hur lyckligt lottade vi är. Roligt att ni fortfarande orkar följa oss ❤️. Ser fram emot att ses när vi kommer hem igen i början av februari. Kram

  3. Det har varit väldigt trevligt att träffa er och vi hoppa att vi kan ses flera gånger nånstans i världen.
    Sanna, Niclas och Oliver på Rara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s