Falskt alarm?

Nu har vi kommit drygt halvvägs på vår hastigt påbörjade segling till Lanzarote. Vi har haft lite stillsam spinnakersegling i 5-6 knop under gårdagskvällen fram till midnatt, men för övrigt har vindarna varit mycket svaga och vi har gått för motor. Den lynniga tropiska stormen Nadine verkar just nu ha bestämt sig för att inte besöka Madeira trots allt. Ingen idé att gräma sig över att vi nog hastade från Madeira i onödan . Vi hade grämt oss ännu mer om vi stannat kvar och eventuellt fått skador om stormen kommit enligt gårdagens prognoser. Vi kunde ju inte heller riktigt vänta och se eftersom väderfönstret skulle stängas för att hinna fram till Lanzarote före Nadines ankomst. Det som vägde tungt i vår beslutsprocess när vi lämnade Porto Santo var dels att Mads på Frivind hade så allvarlig ton i sina mail och att varvschefen Miguel (inte samma som taxichauffören) som ju är Porto Santo-bo sa “om jag hade en sån båt som ni så skulle jag lämna Madeira, då inga hamnar här är säkra i sådant väder”. Risk management i praktiken!
Här på havet är vattnet väldigt blått, vi har dyning på 2-3 meter som lyfter oss försiktigt och mjukt, solen skiner och det är varmt. Klädseln för nattvakt är numera shorts. Vi håller oss mestadels i skuggan när det går. På Porto Santo installerade vi 12 V-fläktar, en i salongen och en i förpiken och det är ljuvligt att få lite rörelse i luften. Vi ska skaffa ytterligare ett par fläktar till de båda akterruffarna. Inne i båten är det nästan 30 grader på dagtid och 25 på natten. Vattentemperaturen här ute på havet är 27 grader så det bidrar ju till att hålla temperaturen uppe i båten. Just nu är vi väldigt nöjda med att vi inte tog teakdäck och en blå båt igen. Då hade det blivit ännu varmare! De solskydd som Henrik på Arcona Yachts hjälpt oss att designa fungerar toppenbra och vi njuter av dem varje dag. Hade vi inte dem skulle vi inte stå ut i värmen. Stort tack Henrik!
Vi sysselsätter oss med diverse små projekt som finjustering av watermakern, funderingar på bränslestrategi för motorgång inför Atlantöverseglingen, test av AIS-MOB transpondern etc. Det finns alltid ALLTID något att pyssla med på båten, vare sig vi är i hamn eller till havs, och att-göra-listan blir längre snarare än kortare. Det är nog för att vi hela tiden kommer på nya fiffigheter då vi hela tiden lär oss något nytt av alla nya situationer och människor vi träffar i hamnarna. Båten som sådan har så här långt fungerat helt perfekt.

Med nuvarande fart räknar vi med att vara framme i Marina Rubicon på södra Lanzarote vid lunchtid imorgon fredag.

Allt väl ombord!

Tropiska stormen Nadine får oss att ändra planerna

På grund av att det finns risk att den tropiska stormen Nadine kommer att träffa Madeira under helgen har vi beslutat och blivit rekommenderade att snarast lämna Madeira och segla ner till Lanzarote. Förmiddagen har ägnats åt snabbförberedelser både hos oss i Loupan och hos de flesta andra båtar här i marinan och vi är nu klara att lämna om cirka en timme. Seglingen över till Lanzarote är 300 sjömil och vi räknar med att vara framme på fredag.

Prognoserna talar om måttliga vindar och vi har tankat reservdiesel för att kunna gå för motor om så krävs.

Det gäller att vara flexibel även i seglarlivet! Ni kan se Nadines framfart på t ex www.passageweather.com/

Dags att lämna Porto Santo

Nu har vi varit på Porto Santo i fem dagar. Det har varit väldigt varmt och vi har mest tagit det lugnt med diverse pyssel och nu och då svalkat oss med bad i det numera 27-gradiga vattnet.

Igår hyrde vi, dvs Kate, Charlotte, Janne och vi själva en taxi och tog en tur på tre timmar runt på ön.

Taxin kördes av den trevliga engelsktalande chauffören Miguel

Låter lyxigt med egen taxi för tre timmars sightseeing, men det kostade oss bara 60 Euro för dessa timmar och vi fick mycket intressant information om livet på Porto Santo samtidigt.

Här finns många vackra vyer över det blåa havet och de dramatiska klipporna.

Det har inte regnat här sen i oktober förra året så ni kan gissa hur extremt torrt det är. Allt sötvatten som används på ön kommer från anläggningar där man avsaltar havsvatten. Framställningen av sötvatten är den enskilt mest energikrävande aktiviteten på ön, så det finns inte mycket utrymme för slöseri med vattning här på ön. Det enda riktigt gröna utanför stadens planteringar är golfbanan. Vi fick också veta att man på Porto Santo tillverkar bio-olja av alger som man odlar i stora glasbehållare under inverkan av solljus. De alger som produceras pressas sedan under högt tryck och hög temperatur och blir då bio-olja som används som bränsle i kraftverk. Cirka 20% av öns elförsörjning kommer från detta. Häftigt!

På vågbrytaren runt hamnen har seglare under många år målat sina bomärken. Vi har kunnat se spår efter flera båtar som vi tidigare följt på bloggar eller som är ”kända” båtnamn i långseglarkretsar. Roligt!

Vi och Solit har förstås också målat på vågbrytaren för att föreviga vårt besök här.

Och så här blev det till slut:

Ni som undrar över de mystiska krumelurerna vid sidan av svenska flaggan – det är de kinesiska tecknen för vind och vatten. Tips: det finns en koppling till vår båts namn ”Loupan”.

Vi har avslutat vår sista kväll här med besök på en väldigt bra och mysig restaurang nere vid stranden som Miguel rekommenderade . De grillade räkorna var inte bara jättestora utan också suveränt goda!

Imorgon förmiddag fortsätter vi vidare till Madeira och marinan Quinta do Lorde på sydöstra sidan. Det är en kort tur på cirka 30 sjömil. Det är svårt att få vettig båtplats i huvudstaden Funchal så vi kommer att hyra bil och också åka en del buss för att se oss omkring på ön med Quinta do Lorde som utgångspunkt. Vi räknar med att stanna på Madeira ungefär en vecka.

Framme i Porto Santo

Det var en dramatisk vy som mötte oss när det ljusnade på fredagsmorgonen och vi kunde se den lilla vulkanön mot horisonten.

Porto Santo är verkligen en liten ö, bara 11 km gånger 6 km stor med höga berg och sandstränder. Inte mycket växtlighet.

Även efter den här överseglingen så kände vi oss nöjda och glada att se land, även om det den här gången varit en verkligt bekväm översegling med värme. Lite tråkigt kanske med den svaga vinden och så pass mycket motorgång, cirka 30 timmar på tre dygn. Loupan hade förberetts med extra diesel i två 25-litersdunkar och vi kommer att lägga till ytterligare några dunkar inför överfarten till Karibien senare i höst. Den här gången behövde vi inte använda dunkarna.

Vi förundrades på vägen in mot Porto Santo över att vi nu kommit så långt på vår resa att vi ligger med båten utanför Afrika och att det varit så relativt enkelt och lättsamt hela vägen. På väg in mot hamn duschade vi och snyggade till oss inför mötet med marinapersonal och tull. Det var första gången vi fick besöka två olika kontor, men alla är väldigt trevliga och proceduren lättsam.

Vi la till vid 12.30-tiden och strax efter kom Solit.

De hade lyckats få en bläckfisk uppsköljd på däck som nu låg lite intorkad.

Men skepparen verkade inte tveka att sätta tänderna i ”catch of the day”

Vi gick bums upp till den lilla baren här i marinan och åt lunch och tog en efterlängtad iskall öl. Till och med Ulla som inte är någon ölälskare var sugen på den iskalla ölen!

Vilken värme här är! Efter lunchen gick vi raka vägen till den fina sandstranden bredvid marinan och badade i det 26-gradiga vattnet innan vi satte igång att skölja av båtarna med sötvatten och byta lakan i sängarna. Det behövs efter en överfart i de här salta vattnen.

Framåt kvällen blev det chamgagne i Solits sittbrunn och sen tog vi oss in till den lilla mysiga staden ca 20 minuter härifrån, där vi tittade på Columbusfestivalen (Columbus har bott här) och tog en bit mat innan vi promenerade hem igen för en lång natts sömn i stillastående och tyst båt.

Idag har vi storstädat båten inne och en härlig lätt Ajaxliknande doft (spansk variant) kan kännas och nu börjar det bli dags för lunch och ett svalkande bad.

Cascais – Porto Santo dygn 2

Vi hade fin spinnakersegling hela eftermiddagen igår och fram till midnatt då vi vid vaktskiftet tog ned den och istället rullade ut vår vanliga genua 3. Vi fick en stillsam slör i ca 5 knop genom den ljumma, men fuktiga natten. Det är väldigt mycket lysande djur i vattnet som syns i svallet omkring båten. Det ser ut som vi seglar på en stjärnmatta, mycket vackert!
Vi fortsatte med vår spinnakersegling i morse så snart vi klarat av frukosten. Vi tog ned den vid 14-tiden då vinden avtog och Pelle passade på att sova igen förlorade sovtimmar medan Ulla motorseglade, läste och duschade. Det är skönt att man kan ta en dusch i sittbrunnen nu när det är så varmt. Prognoserna lovar avtagande vindar under natten och morgontimmarna så det blir antagligen mer motorsegling. Vi har 116 sjömil kvar till Porto Santo och räknar med att vara framme efter lunch imorgon fredag.
Allt väl ombord!

Cascais – Porto Santo, dygn 1

Vi lämnade Cascais på tisdag förmiddag. Väderprognosen för överfarten har lovat svaga vindar i början och slutet och måttliga vindar från nordost däremellan. Hittills har vi haft väldigt svaga vindar med några timmars undantag då vi kunnat segla. Just nu njuter vi iallafall av härlig och lång spinnakergång. Natten var väldigt ljummen (det är 25 grader i vattnet) och den här överfarten kräver inga långkalsonger och seglarställ, utan nattvakterna kunde klaras med tunna byxor och windstoppertröja. Det är mörkt här ute på natten, men de fantastiska stjärnorna och den lilla månstrimman lyser upp ganska bra. Vackert är det! Vi har hela tiden legat nära vår kompisbåt Solit och det känns också skönt i natten att se deras lanternor strax bakom. Idag har en lätt Karibisk känsla infunnit sig då vi seglar i badbyxor och bikini. Speciellt Karibisk är Pelle som för första gången denna långa sommar tagit av sig pikétröjan på dagtid (ja det är faktiskt sant!) .
Allt väl ombord!

Bye, bye Cascais – nu är det dags för Porto Santo och Madeira

Vi har haft otroligt bra dagar här i Cascais. Förutom att vi haft det trevligt på plats har vi också turistat lite i omgivningarna. I torsdags hyrde vi tillsammans med Solit och Bess Safari Too en minibuss med guide från Mr Friend (supertrevlig och proffsig chaufför/guide). Vi besökte Sintra, som verkligen var en upplevelse utöver det vanliga, speciellt Palacio Nacional da Pena som var ett riktigt sagoslott.

Det var nästan omöjligt att låta bli att fotografera!

Turen gav oss också möjlighet att se Cabo Roca, som vi förvisso passerade med båt på vägen mot Cascais, men som var väldigt mycket häftigare att se från land.

Cabo Roca är fastlands-Europas västligaste punkt.

I lördags var vi på en heldagstur med tåg till Lissabon där vi efter mycket vandrande bland stadens kullar avnjöt en Fadokonsert, middag och lite strosande i nattlivet innan vi dödströtta tog tåget hem igen. Snopna kunde vi konstatera att våra ihopvikbara cyklar inte längre stod kvar vid stationen där vi låst fast dem på morgonen. Pelle besökte polisen på söndag morgon tillsammans med många andra och våra cyklar verkar ha gått med i en stöldvåg som tagit nio skotrar och åttio (!) cyklar under lördagen. Suck!

Efter att under söndagen samlat krafter, åkte vi idag måndag in till Lissabon igen, denna gång var det Oceanmuséet som stod på tur. Det är Europas näst största undervattensmuséem.

Efter turen till Lissabon bar det raka vägen till den stora mataffären Jumbo för bunkring och sedan tillagning av köttfärssås och chili con carne. Det är skönt att ha ett par färdiglagade måltider när man är på längre överseglingar.

Vi avslutade dagen med en trevlig och supergod middag på Hemmingway tillsammans med Kate, Janne och Charlotte och sedan var det dags med lite förberedelser i båten inför morgondagen.

I morgon förmiddag kastar vi loss tillsammans med Solit för segling till Porto Santo, som ligger ca 30 sjömil nordost om Madeira. Översegligen tar drygt 3 dygn och vi försöker ge några korta uppdateringar på bloggen längs vägen. Det har varit lätt att trivas här, men nu ska det bli roligt att komma ut på havet igen och sedan komma till en ny spännande hamn.