Bonaire – dykarnas paradis

Vi har varit på Bonaire i nästan tre veckor. Betydligt längre än vi planerade, men nu är elektroniken återställd efter åskvädret. Som långseglare lär man sig att anpassa sig efter situationen och göra det bästa av den. Här på Bonaire har det inte varit svårt.Bonaire är en liten ö och ingår som en självstyrande kommun i Konungariket Nederländerna. Här bor cirka 18 000 bofasta och precis som på Curacao har invånarna en härlig blandning av olika ursprung, som verkar fungera väl. De huvudsakliga intäkterna för Bonaire kommer från saltexport och turism. Turismen hålls relativt småskalig och de resorter som finns är små och smälter väl in i miljön. Bonaire får också besök av några kryssningsfartyg varje vecka, men har lyckats undvika att bygga en jättestor kryssningsterminal med standardutbudet av klockor och juveler. Här är det lugnt tempo som gäller och det har varit härligt avkopplande efter arbetslägret på Curacao.Vi ligger förtöjda vid en av de cirka 40 mooringbojar som är utlagda utanför huvudstaden Kralendijk. Pelle tog kortet när han var uppe och bytte ut den trasiga vindgivaren.

image005

Här själva Loupan med halva solskyddet bortvikt så Ulla ska kunna se Pelle uppe i masten. Och såklart hade vi våra headsets för att kunna prata med varandra.

image006

Ankring är förbjuden här. Det är bojar som gäller, men det är läge att kolla linorna till bojstenarna. En morgon hade en av våra gått av. Bra att vi själva för säkerhets skull knutit i en extra lina till en tredje bojsten efter åskvädret.

image0091

Bonaire är kanske mest känt för sitt fantastiskt fina vatten med många fina koraller och ett helt otroligt rikt djurliv under ytan. Tyvärr så strök vår GoPro-kamera med i åskvädret, då vi dumt nog laddade batteriet sittande kvar i kameran. Den var inkopplad till ett uttag i en av akterruffarna och glömdes bort när åskan kom. Men några bilder under vattnet hann vi ta när vi snorklade ett par dagar före åskvädret.

image007

Det känns som om ”alla” som är på besök här på Bonaire dyker. Många segelbåtar ligger många månader och under flera säsonger och är fullt utrustade med all tänkbar dykutrustning. Det finns också en väldigt väl fungerande infrastruktur för dykare med ungefär hundra utmärkta dyksiter, många dykcenter där man kan hyra utrustning, fylla tuber, duscha av sig med sötvatten och följa med på dykutflykter. Snorkla kan man också göra förstås och redan vid båten finns mycket fin snorkling och även dykning. Det bubblar ur vattnet runt båten flera gånger per dag. Då är det dykare som är på gång. Mest fascinerande är att se dykarna under vattnet kring båten när de gör sina kvällsdyk. Björn hann också med ett häftigt kvällsdyk, men fick tillbringa resten av kvällen med ättiksomslag på foten efter att ha kommit åt en sjöborre när de gick i vattnet. Vi har skaffat dykskor och fenor med öppen häl eftersom många dyk här sker från land och då är skorna toppen.

image0111

Även vi har fått bättre stil på vår dykning och har gjort sex dyk vardera här. Vi har haft Peter och Matt som dykinstruktörer när vi varit på utflykter. Trevliga killar från Nederländerna respektive USA som jobbar tillfälligt här nere.

image0131

Ett riktigt genombrott i våra ”dykkarriärer” blev det när Björn kom ner. Efter ett par dyk tillsammans med dykcentret så dök vi tre tillsammans utan guide. Jättekul! Här är vi på väg på ett tvåtanksdyk till Klein Bonaire med dykcentret.

image0171

Björn först i vattnet och vi andra är på väg

image0191

Just nu är dykningen på paus eftersom Pelle vaknade härom natten med svår värk i vänster öra och feber. Han är nu på bättringsvägen, men det krävs lite extra hojtande för att få kontakt med honom, eftersom han fortfarande är igensvullen i örat.Det har varit väldigt trevligt att ha Björn här några dagar. Han landade förra fredagen och efter mindre än en timme dök han upp på Karels Bar där vi stämt träff.

image021

Förutom att vi och även Hakuna Matata II fick olika reservutrustning levererad så blev det också ett avkopplande avbrott för Björn, även om han nästan längtade till kyla när han åkte hem i torsdags kväll. Det är svårt att anpassa sig till värmen när man är här nere relativt kort tid. Och varmt har det varit! Alla som bor här kommenterar det ovanliga vädret. Mest ovanligt är att det är så vindstilla. För oss som varit två säsonger i Karibien tidigare har det varit överraskande med dessa vindstilla dagar

image023

och nätter

image025

Några som verkligen trivs i de vindstilla vattenpölarna (efter korta men vattenrika squalls) är mosquitos och eftersom de tycker det är helt OK att flyga ut till båtarna på svaj när det är så vindstilla, så är det myggmedel och myggnät som gäller ute på båten också. Myggorna här bär ju på virus för både zika och denguefeber så man vill ju undvika att bli stucken. Det lyckas inte särskilt bra och vi har alla en hel del myggbett. Tuija på Hakuna Matata II verkar ha drabbats av något av dessa myggvirus då hon för ett par dagar sedan plötsligt fick massor av utslag, feber och allmän sjukdomskänsla. På apoteket relaterade de symptomen till något myggvirus. Trivs gör också de pyttesmå, men ilsket bitande No-see-ums.

Ett par dagar hyrde vi en jeep tillsammans med Tuija och Ingvar och tog en tur runt ön. Det är ganska snabbt gjort, eftersom ön är så liten.

image027

Vi besökte saltproduktionen söder om flygplatsen.

image029

Från början bedrevs arbetet med saltet av slavar. Vi tittade på de bostäder som slavarna använde för att sova i och förvara sina personliga tillhörigheter i när de arbetade. Små stenhyddor som låg nere vid stranden och inte kan ha varit så bekväma.

image031

Fartygen som skulle hämta saltet ankrade utanför stranden och små båtar roddes in och ut för att lasta saltet. Saltet kunde köpas i olika kvaliteter och för att guida fartygen var de skulle ankra för en viss kvalitet så stod det pelare i olika färger på land.

image033

På ön finns många vilda omkringströvande åsnor. De blev arbetslösa när modernare hjälpmedel kom in i saltproduktionen och deras ättlingar strövar nu runt på ön.

image035

I saltvattendammarna trivs flamingon, som verkar vara något av en symbol för Bonaire. Flygplatsen heter ju också Flamingo airport.

image037

En av bildagarna stannade vi för lunch på en lite resort. Vi var inte så många lunchgäster på två ben. Däremot fanns det ett antal hungriga och förväntansfula iguanor på plats i beachbaren. Tuija och Ulla tyckte de var riktigt läskiga när de låg nedanför fötterna och gav till förskräckta utrop lite nu och då. Kocken skrattade vänligt och kom ut med ett salladshuvud som serverades till iguanorna. Då blev det liv i luckan och de slet mat ur munnen på varandra.

image039

En av iguanorna verkade tänka sig bordservering istället.

image041

Eftersom vi varit här så länge har vi skaffat oss två stamställen som vi besöker ibland för sundowners eller mat. Det ena är Karels Bar som ligger fint på en brygga där man kan lämna jollen och där det ofta fläktar åtminstone lite.

image043

Vårt andra stamställe är en fransk bistro i marinan, ZaZu. Supertrevlig fransk ägare, Patrice. Här med en av serveringstjejerna, Pauline, som nu kastat loss och är på väg västerut till Colombia.

image045

De har god mat och ordnar också musikkvällar

image067

Varje fredag är Yannis, en kvinna från Venezuela inbjuden och lagar Arepas. Det är som pitabröd som fylls med olika godsaker. Jättegott!

image068

Förutom Hakuna Matata II så har vi också haft tillfälle att träffa Elisabet och Roger på Bijou några gånger. Igår seglade de vidare mot Puerto Rico. Så är långseglarlivet, man möts och man skiljs för att kanske ses någon annanstans i världen. Elisabet och Roger ska segla World ARC nästa år, så vem vet var vi kanske ses.

image069

Vi har också lärt känna tre amerikanska båtar som är dykveteraner här på Bonaire: Celilo, Dolce Vita och Tusen Takk. Av dem har vi fått många tips och trevliga stunder.

Nu inväntar vi ett lämpligt väderfönster för att ta oss vidare mot Santa Marta i Colombia. Det är 390 sjömil dit. För tillfället ser det lite för vindsvagt ut och vi vill ju inte gå för motor hela vägen, men framåt mitten av veckan verkar vindarna komma om prognoserna håller i sig. Det ska bli spännande!

3 thoughts on “Bonaire – dykarnas paradis

  1. Hej på er!
    Ni verkar ha det fantastiskt men tråkigt med åsknedslaget. Hur mycket blev förstört?
    Det kanske blir lite mer dykning för oss snart. Blir inspirerade när ni berättar. Här hemma är det novemberväder med stora variationer och vi längtar till Karibien. Vi har börjat packa och funderar på hur mycket vi ska uppge för tullen när vi kommer ner. De är ju tydligen ganska nitiska på Grenada. Hörde att Spray hade lite problem.
    Vi kan meddela att dusch och tvättstuga är klart i Matsboda, Hultastrand behåller vi till i sommar och jaktsäsongen går mot sitt slut så nu kan vi åka(29 december).
    Ha det så bra och hälsa Tuja och Ingvar så jättemycket.
    Colombia! Ja dit vill vi också.

    Marie och Anders

  2. Vi har köpt dem på amazon och de heter Sena sph10 bluetooth. De är egentligen för motorcyklar så de tål blåsig miljö. Vi gillar dem jättemycket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s